Men varför uppstod olika versioner av så kalllade dumplings på så många både geografiskt och kulturellt skilda platser? En teori är att dessa degknyten var ett sätt för den fattiga delen av befolkningen att dryga ut sina begränsade resurser av kött så att den räckte till för hela familjen. Genom att blanda köttet med andra matiga ingredienser så fick man en måltid som både var aptitlig och dessutom räckte till alla runt matbordet.
Det sägs att det äldsta receptet på dumplings går att hitta i kokboken Apicus från romartiden. Instruktionerna inkluderar grillad fasan som ska finhackas och blandas med fett, salt och peppar. Sedan ska köttet möras och kokas som knyten i kryddat vatten. Det låter ju onekligen som en klassisk typ av dumpling, även om kanske inte just fasan är en ingrediens vi inkluderar idag.
Själva ordet dumpling tycks härstamma från en text från 1600-talets Norfolk i Storbritannien och betyder rakt av ”liten degmassa tilllagad via kokning eller ångning”. I samma text diskuteras det även att ordet eventuellt kan ha sitt ursprung i Tyskland. ”Dampf” är det tyska ordet för ånga och man kan lätt förstå övergången och kopplingen till uttrycket dumpling.
Enligt en kinesisk legend uppkom dumplings under Handynastin (206 f.Kr. – 220 e.Kr.) av en man vid namn Zhang Zhongjian. Zhang återvände till sin barndomsby en vinter efter att ha varit på resande fot under en längre tid. Till sin förskräckelse fann han att många av invånarna i byn plågades av frostskador, främst runt öronen. Sympatisk som han var, ville Zhang försöka lindra och förebygga problemet genom att tillaga fårkött, chili och helande örter som han sedan lindade in i överblivna degrester. Han formade sina dumplings till att likna små öron, kokade dem och delade sedan med sig av dem till sina drabbade grannar. Vem vet om de faktiskt botade frostskador, men hur som helst så blev byborna så förtjusta i Zhangs skapelse att de fortsatte att tillaga dem långt därefter.
En sak är i alla fall säker – dumplings tillhör nästan alla matkulturer i någon form och inte endast den asiatiska. De allra tidigaste versionerna smakade säkert annorlunda än de vi kan avnjuta idag, men dess enkelhet består och kommer troligtvis aldrig gå ur tiden.
